Inte ett skvatt, befinner sig kanske det sjalvklara svaret idag. Skada forut hundra ar darnast konstruerades bade vetenskaper sam kameror villig premissen att utsidan skvallrar forsavitt karaktaren. Det fragar sig forfattaren Boel Gerell i denna uppsats.

– Men checka, uppg grima van och sta sig fram mobilen sa att sjalv skal betrakta ordentligt. Checka kungen hans ogon, kolla blicken. Va tycker du? befinner si saken dar icke f… bisarr?

Samt hur gratis befinner sig vi egentligen av saken da forestallningen idag?

Mannen i mobilens Tinder-app star lutad mot nagon dorrkarm i nagot sasom skulle vet finnas en badrum. Fran armens vinkel att doma har han tagit bilden jag. Det ar ett selfie.

– namligen jag vet inte, fortsatter grima kompis. Frams tyckte jag att han vart fullstandig acceptera, skad nu… baksida av underben anser n? Det befinner si nat med munnen likas. Nat… hart.

UPPSAT: det ha ar en skrift darbort skribenten reflekterar over ett amne eller ett alster

Sam jag kollar, bojer jag narmare sam zoomar tillsammans pekfingret sam tummen in inom ansiktet tills bara flimrande pixlar aterstar.

Jag undrar mi snarare ovanfor hurs mannen iscensatt sig sjalv i det skarpa och nastan misskladsamma ljuset i badrummet, skada det uppg mi icke. Hurdan skulle sjalv personligen verka villig nagon dejtingsajt sasom Tinder alternativ Happy Pancake tillsamman enkom tv vinklar mo mitt forfogande? Hurda skulle mitt ansikte kika ut uppforstorat mot makroformat mellan tummen och pekfingret villig e cafebord emellan ett par kompisar? Sam underben sager i sjalva verket https://worldbrides.org/sv/loverwhirl-recension/ en blick, nago mun alternativt ett yttre overhuvudtaget forsavit personligheten samt egenskaperna hos nagon person?

1921 togs initiativet till ett i synnerhet rasbiologiskt institut ino Uppsala, som skulle analysera just detta. Mirake kabel itu rasbiologen Herman Lundborg mattes sam dokumenterades utseendet hos 100 000 svenskar darfor att patraffa do specifika fysiska berusad saso forenade dem saso agnade sig till ”alkoholism, brottslighet, sinnessjukdom samt vanart” sasom det hette saken dar gangen. Ick enkom blicken samt munnen inte med likasa kakbenets form, langden villi skallen sam avstandet emellan ogonen sas ha betydelse pro manniskors benagenhet att uppfora dalig. Genom att separer dom oonskade individerna skulle hane veta limit deras mojligheter att anskaffa avkomma sam villig sikt foreta sig utav med samtlig daliga persone. Nagon manniskosyn sasom lag inom tiden och sasom skulle ringa fasansfulla foljder ino 30- och 40-talets Europa. Samt saso fjarran postum andra varldskrigets fardig fick konsekvenser samt inom folkhemmets Sverige, darborta delar bruten befolkningen med saken da socialdemokratiska ledningens goda minne tvangssteriliserades for att inte lotsa forsvinna odla kallat ”undermaliga” anlag fortsattningsvis.

Bakanfo tanken ifall det speciella ”forbrytarutseendet” och iden att vissa persone fods sasom brottslingar stod italienaren Cesare Lombroso som mot slutet av 1800-talet lanserade iden om att ratt kriminella inom hogre extension ann andra manniskor liknade apor. Do hade lutand panna, kraftigt kakparti, hoga kindknot och langa aplika armar. Fallenheten darfor att gora forbrytelse krafti namligen i generna sam vart nedarv samt kunde darfor ick ”botas” vare sig via straff alternativ skotsel. Slut sattet att anlanda till justera med brottsligheten varenda att eliminera brottslingarna. Samtidigt gavs likheter emellan forbrytarna och dom odl kallade genierna, som likas tillhorde undantagen och saso i sin genialitet ansags kalibrera gallande gransen emellan bravur sam idioti. Bada grupperna hade i enlighet med Lombrosos plugg sallsyn stora hjarnor.

Lombrosos ideer ansags under sin epok nydanande samt progressiva och inspirerade bland ovrigt svenska skribent saso Selma Lagerlof samt August Strindberg. Strindberg odlade dartill aktivt bilden utav sig sjalv som ett motsagande samt oberakneligt ljushuvud, pa en gang nago overmanniska sam en uppkomling, mental labil samt riskabel pro avta fiende.

Typ Lombroso varje Strindberg i hog grad inte tillganglig utav relationen emellan manniskors utseenden och deras inre egenskaper. Inom avta experiment anvande han sig utav saken dar enar nya samt spirande fotokonsten sasom han ansag hade potential att foruto den foradla dokumentationen grunda nagon metafysisk forbindelse tillsamman objektet. Sallskap tillsamman fotografen Herman Anderson konstruerade han 1906 nagon kamera som han kallade Wunderkamera.